Granskning: Minst 15 statliga myndigheter särskriver sina namn

Särskrivningar förekommer i allt fler statliga myndigheters logotyper, kan vi rapportera. Detta kan få allvarliga konsekvenser för staten Sveriges förtroende och många ropar efter krafttag. Nu har redaktionen elpostat de berörda myndigheterna med nya loggor. “Piska och morötter, det är min melodi och ingen kommer undan grammatiken”, säger Kaj, skjutjärnsjournalist. 

Redaktör Kaj kan i dagarna avslöja att tretton av Sveriges hundratals myndigheter särskriver i sina logotyper. Myndighetsnamn bör sitta ihop om de består av sammansatta ord. Detta minskar svenskisarnas förtroende för överheten, staten. Vissa går så långt till att mena att staten ägnar sig åt så kallad dubbelmoral (som pastorn som är i kyrkan bara för att stjäla av kollekten (ett av Kajs tidigare granskande reportage)) eftersom staten vill språktesta invånarna med klurigt språkquiz för att man ska slippa bli utvisad av dem, men själva kan de inte stava med ordentlig grammatik. Det är lika med dubbelmoral eftersom de säger till andra att “stava!” men själva så särskriver dem. Samtidigt är många oroliga över hur man bör stava när inte ens överheten kan det där med grammatiken.

Tidigare stod det i svensk lag att bara dyslektiker och ibland även nysvenskar får särskriva men nu bryter till och med lagens långa arm själva mot sitt uppsåt. Det är oerhört stötande säger alla som lärt sig svenska utantill bara för att anmärka på andras fel.

De har fråntagit Kaj rätten till att köra bil, men respekterar inte att de som finner loggan stötande. Nej, inte.

När redaktör Kaj e-postade fick han svaret att transportstyrelsen har tagit emot din e-post. Mvh Registraturen. Men efter det kopiera-klistra in-svaret kom inget mer. Kaj gav upp först efter att han placerades på telefonköplats sju och orken tog slut. Det dröjde flera veckor innan svaret kom:

“Hej. Jag beklagar att detta svar dröjt. Vår logotyp är en bild och inte att anse som löpande text. Därför ska den inte anses särskriven. Med vänlig hälsning Mikael, Presschef”

Glömt upphandla ett streck?

“Hej Kaj! Jag kan förstå vad du menar, som kommunikatör reagerar jag ofta på särskrivna ord och avsaknaden av bindestreck i texter. Men i detta fall så ser vi inte det som ett problem. Vår logotyp är en ordbild som skulle störas av ett bindestreck och namnet är för långt att stå utan radbrytning. Jag hoppas att du förstår tanken med logotypen och dess brist på bindestreck. I övrig text arbetar vi självklart mot särskrivningar.”

Så skriver Katarina som är huvudredaktör för digitala kanaler på upphandlingsmyndighetens kommunikationsenhet. Dock fick Kaj ingen officiell ursäkt för särskrivandet.

Detta är varför Kaj kräks i det orangea kuvertet.

Pensionsmyndigheten presenterade nyligen, under tjänstepensionens dag, låten “Allt som jag önskat (tjänstepension)” av dansbandet Sannex som i och med detta sålt hela sin värdighet. Att dansband gör reklammusik för statliga myndigheter (som inte behöver reklam, för att deras existens inte är beroende av konsumtion) hör till ovanligheterna och på redaktionen var det bara musikrecensent Bengt som gungade med. Musikvideon går att ses på Pensionsmyndighetens Youtube-kanal (i skrivande stund åtta prenumeranter). Men Bengts lysande Sannex-recension till trots så trappade Pensionsmyndigheten upp bråket genom att ignorera vår e-post och våra samtal.

DO diskriminerar läs- och skrivkunniga.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, bytte nyligen ut den förra gröna loggan mot en ny i svart men särskrivningen behöll de. Av detta konstaterar vi att DO idkar diskriminering mot läs- och skrivkunniga trots våra tidigare klagomål. Vår praoelev vrålar att läs- och skrivkunnighet minsann inte räknas som en diskrimineringsgrund men det behöver inte alltid vara så. Kuriosakuriren – gör en annan värld möjlig.

De ska hela tiden etikpröva Allans experiment i Allans klinik i Allans hem (huset utan fönster) men grammatiken, är den etisk?

Av de myndigheter som ignorerar vår redaktion p.g.a. “trams” är Etikprövningsmyndigheten mest upprörande, mest beroende av gamla dispyter. Men chefredaktör Allan har lagt konflikten om hans nedlagda klinik bakom sig. Men grammatiken är helt oetisk, och det måste staten förstå.

Ingen högkulturell logga inte…

Statens kärnuppgift är alltid och kommer alltid att vara att utvärdera svenskens kulturvanor (enbart mix megapol) men de har ändock tid för journalister.

“Hej Kaj! Tack så mycket för ditt mejl, roligt att du hör av dig till oss, ber om ursäkt att svaret dröjt. Jag förstår din synpunkt om vår logotyp. Fenomenet kallas gestalttext, och är inte ovanligt inom formgivning och på logotyper där ordföljden blir för lång för att det ska se bra ut visuellt. Då använder man inte heller bindestreck. Det finns en del skrivet om detta. En förklaring på temat som jag själv tycker är bra finns till exempel här: http://www.skrivihop.nu/exempel/gestalt/

När vi tog fram logotypen var vi eniga om att orden ”Myndigheten för” i myndighetens långa namn inte var det som bedömdes vara viktigt att framhäva i logotypen.

Det som vi var eniga om skulle vara framträdande i loggan var just Kulturanalys. Och då vi ville ”hålla ihop” loggan så att den såg bra ut visuellt så valde vi till sist att använda oss av gestalttext och radbrytning för denna del av myndighetens namn.”

Så hälsningar Marja på Myndigheten för kulturanalys men faktumet att särskrivning ser objektivt osmakligt ut kvarstår.

Rädda Jämställdhetsmyndigheten? Snarare rädda grammatiken.

En nykomling till Myndihetssverige är Jämställdhetsmyndigeten, vars logga består av en rad felplacerade streck. Sen myndigheten föddes ur statens moderssköte har den tyvärr inte gjort Sverige jämställt trots att ledningen består enbart av kvinnor, alla avdelningschefer, inklusive generaldirektören är av kvinnligt kön, vilket är jämställt. Denna grammatiska härdsmälta är jämställdhetsmyndighetens bevis för att kvinnor inte alls kan.

Pluspoäng för att de inte särskrev anal lysa.

Hej! Tack för ditt mejl. Som myndighet följer vi Språkrådets skrivregler och rekommendationer i övrigt vad gäller text och skriftspråk. Vi särskriver aldrig vårt namn Trafikanalys i löpande text. Vår logotyp är snarast att se som ett grafiskt element och som därför inte skulle omfattas av skriftspråkliga regler.

Mvh Johan””

Nedan följer fyra doldisar i myndighetssfären lyckas med det till synes omöjliga misstaget att göra en dubbelsärskrivning – Barnombudsmannen (Barn ombuds mannen), Skolforskningsinstitutet (Skol forsknings institutet), Spelinspektionen (Spel inspek tionen), Strålsäkerhetsmyndigheten (Strål säkerhets myndigheten), av vilka enbart en svarade på vår enkät.

Jobbar det barn hos Barnombudsmannen? Nej det är vuxna som skriver som barn.

De må vända sig åt barn och därav är särskrivningen kanske befogad.

Har de inte gått i skolan? Skriver ni “T” så där i skrivningarna?

“Hej Kaj, vår logotyp består av en symbol och en ordbild. Symbolen är en asteriskform som är baserad på TIT-ligaturen i ordet institutet. Ordbilden består av myndighetens namn, och kan skrivas just så som en ordbild som innefattar textens egenskaper. För övrigt håller jag med dig angående särskrivning och vi följer Myndigheternas skrivregler och Svenska skrivregler (båda utgivna av Språkrådet) i alla våra texter.Vänliga hälsningar //Eva”

Nätcasinon var ingen fluga, det bevisade Ardalan Shekarabi när han förde krig mot alla spelare som spelade på spelbolag som var av och för spelare.

Strålsäker? Nej, inste ett dugg strålande.

Den kompakta tystnaden de lämnade oss med tog hårt i bröstet.

Oseriöst, tycker massorna om loggan.

Arbetsmiljöverket ägnar sig åt arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor, alltså lata frågor. De på Arbetsmiljöverket har latat sig så till den grad att de inte orkat gå i skolan och lärt sig svenska på grund av jobbigt. De är så lata att de inte svarar på e-post heller.

Inte ens en SiS-person stavar så illa.

Vi fick svar från en människa på myndigheten som låser in folk:

“Jag har fått ditt mail om särskrivning i logotypen för Statens institutionsstyrelse. Just i logotyper är det ganska vanligt att man tar sig friheten att tänja på de språkliga regler som gäller i andra sammanhang. I vanliga fall ägnar vi oss inte åt särskrivning men i logotypen tillåter vi oss det. Den grafiska facktermen för detta är ”gestalttext” och innebörden är att den grafiska utformningen är viktigare än den språkliga informationen. Ett exempel är Systembolagets gamla skyltar där det stod SYSTEM BOLAGET. Med versaler på två rader och utan bindestreck. Det blev snyggare helt enkelt.”

Vidare berättar Ola att deras logotyp är formgiven av Lars Laurentii som är grafiker, kalligraf, lärare på Konstfackskolan och konstnär.

“Lars Laurentii är representerad på flera svenska museer och på Louvren. Vi har fullt förtroende för hans kunnande och handlag när det gäller logotyper. Sedan 1964 har han formgivit cirka 1300 stycken för både svenska och utländska företag och myndigheter. Det handlar bland annat om Friskis och Svettis, Kungliga biblioteket, Riksskatteverket, Kronofogden och Vetenskapsrådet.”

Vi har just nu inga planer på att arbeta om vår logotype men förr eller senare blir det förstås aktuellt och då får vi se om särskrivningen hänger med eller om vi gör på annat sätt.

Tillväxt? Snarare missväxt.

“Hej Kaj! Tack för ditt mejl och fråga. Ordbilden i logotypen ser vi inte är jämförbar med att skriva Tillväxtverket i skrift. Logotypen är mer grafisk med ordbild i kombination med symbol. I vanlig text särskriver vi inte Tillväxtverket. Hoppas att detta resonemang gjorde det tydligare.

Bästa hälsningar / Jenny, kommunikationschef”

Slutsats

Artikeln skulle kunna hålla på i dagar, så som en artikelserie, men slutsatsen som går att dra är dragen så många gånger, säger Kaj när han kollade postlådan. Alla svarade med samma floskel som staten skickat ut till myndigheterna, att loggan är en “ordbild” och att korrekt grammatik som människor förstår gör den “obalanserad”. Hur ska barnen lära sig stava om inte ens storebror kan skriva ihop, så kallad ihopskrivning? Nu vädjar föräldraorganisationerna till riksdag och regering att ta krafttag mot avsaknaden av bindestreck.

Fotnot:

Efter att artikeln publicerades inkom följande e-post från Diskrimineringsombudsmannen och vi vill vara rättvisa och publicera svaren.

Hej Kaj! Roligt att du har uppmärksammat att vi har bytt logotype. Gällande logotypen så ser vi den som en bild, ett sammanhängande grafiskt element. Där har vi gjort bedömningen att särskrivning av namnet Diskrimineringsombudsmannen är befogad utifrån att skapa en stilren grafisk bild och en logotype som kan fungera i många sammanhang. Den ska ju kunna anpassas för att visas i olika storlekar, digitalt, i tryck och så vidare. Den logotype som vi hade innan innehöll också en särskrivning i namnet. Däremot särskriver vi inte Diskrimineringsombudsmannen i text.

Vänliga hälsningar Christina

Kommentera